Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen är stor vilket drabbar den enskilde spelaren både psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns något samband mellan låg poäng (14 poäng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: Två fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. Båda lagen fick utföra en FMS.

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomslandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomslandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

Ljumskskador tillhör en av de vanligaste skadorna inom fotboll och håller många spelare borta från match och träning. Det finns faktorer som utsätter en spelare för ökad risk att skada sig och dessa är viktiga att känna till för att förstå orsakerna till att skada uppstår samt för att kunna förebygga skador med preventiv träning. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende riskfaktorer och prevention för ljumskskador inom fotboll. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och AMED vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och poängsattes med PEDro-scale eller ?Bedömningsmall för riskfaktorer?.

Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200.000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong.

Ljumsksmärta är en av de vanligast förekommande frånvaroorsakerna inom fotboll. Vid ljumsksmärtor finns en mängd differentialdiagnostiska alternativ. Bland dessa talar senaste tidens forskning för att skador involverande höftleden och dess strukturer är en vanlig skadeorsak och femuroacetabulärt impingement är en sådan ledrelaterad orsak. Syftet med denna studie var att undersöka betydelsen av höftledsvinklarna vid en funktionell aktivitet. 41 forskningspersoner medgav deltagande i studien (25 män och 16 kvinnor, 16 ? 37 år).

Bakgrund: Skador inom fotbollen är ett stort problem både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat på skador i nedre extremitet (fot, underben, knä, lår, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i Södertälje kommun följdes under försäsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare mellan 18-42 år deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan hade signifikant färre skador i nedre extremitet jämfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ är effektivt för att förebygga skador bland manliga fotbollspelare..

Skador i de nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet.Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden.

Risken för att drabbas av en ACL-skada är relativt låg men med idrottande ökar risken avsevärt. Störst risk att drabbas har unga aktiva kvinnor. Prevention av knäskador är viktigt för att kunna förhindra sekundära påföljder såsom knäartros, knäinstabilitet, smärta och nedsatt rörlighet. Risken för artros är 105 gånger större i ett korsbandsskadat knä jämfört med ett oskadat. Syftet med den här studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen över åtgärder för att minska incidensen av ACL-skador inom idrotten.

Akut hamstringskada är en vanlig skada inom fotboll. Skadan utgör 12% av alla skador som uppkommer inom fotboll. Lag på elitnivå drabbas per år av i snitt 3,4 skador, med en rehabiliteringstid på i snitt 21,5 dagar. Syftet med studien var att undersöka om det fanns en obalans i styrka mellan hamstringmuskulatur och m. quadriceps i det skadade jämfört med det icke skadade benet.

Fotboll är en av de största sporterna i världen med över 250 miljoner licensierade spelare varav ca 26 miljoner är damer. Skadefrekvensen är hög och skadepanoramat skiljer sig åt mellan damer och herrar. Två vanligt förekommande skador inom damfotbollen är ACL samt fotledsdistorsion, och en av de vanligaste traumatiska skadorna är hjärnskakning. Därför är det som sjukgymnast av stor vikt att arbeta med preventiva åtgärder mot dessa skador. Syftet med studien var att sammanställa evidens för preventiva åtgärder för ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll.

Bakgrund: Fysisk aktivitet ger många positiva effekter men det finns också nackdelar så som risken för skada. Skador är en orsak som påverkar utvecklingen av artros vilket är en degenerativ sjukdom som bryter ned ledbrosket. Orsaksmekanismerna till artros är exempelvis ålder, skador och övervikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva och kritiskt granska vad litteraturen säger om sambandet mellan elitidrott och artros i nedre extremitet, fem år eller senare efter avslutad karriär. Metod: Studien utformades som en kritisk litteraturgranskning och artikelsökningen gjordes i medicinska databaser.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med föreliggande litteraturstudie var att analysera befintlig data gällande skadeincidens, skademekanismer, skadelokalisation samt typ av skada hos fotbollsspelande barn och ungdomar. Frågeställningar:? Hur ser den anatomiska fördelningen av skador ut hos fotbollsspelande tonåringar 13-19 år?? Vilken skademekanism samt typ av skada är vanligast?? Hur många skador kan en spelare förvänta sig i relation till antal exponeringstimmar av fotboll?MetodLitteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, SportDiscus, Cochrane Library och PEDro. Studien avgränsades till ungdomar mellan 13-19 år, publikationer i peer-reviewed tidskrifter samt skadeincidens rapporterad i relation till antal exponerade timmar. Enbart studier publicerade på svenska eller engelska användes.

Arbetet har gjorts för att fÃ¥ reda pÃ¥ hur mycket mekaniska skador som den nya rÃ¥sorteringen pÃ¥ Tunadal tillför virket. Utvärderingen skall även tjäna som verifikation av ställda garantier frÃ¥n maskintillverkaren. Med mekaniska skador menas kanturslag, klämskador, sprickor, bräckage och nedsmutsning. Mätningarna gjordes pÃ¥ skador större än 3mm. Resultaten av studien visar att före förbättringsÃ¥tgärderna var resultatet följande: • RÃ¥sorteringen tillförde skador pÃ¥ 24% av sidoutbytet • RÃ¥sorteringen tillförde skador pÃ¥ 41% av centrumutbytet.

Sett över hela världen är fotboll den vanligaste idrotten som utövas. Skadefrekvensen inom fotbollen i Sverige ligger på 3-7 skador per 1000 träningstimmar och 14-30 skador per 1000 matchtimmar. Det vanligaste skadeområdet hos fotbollsspelarna är nedre extremitet där ankelstukningar är den vanligaste skadan. Orsakerna till skador inom fotbollen är inte helt klarlagda, men sådant som kan leda till skador är inre och yttre faktorer. Svenska Fotbollförbundet håller i tränarutbildningar som baseras på tre olika nivåer: bas, avancerad och professionell.

Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är allvarliga och vanligt förkommande inom idrott, speciellt hos ungdomar i åldrarna 14-19 år. En förhöjd risk för ACL-skador har påvisats för individer aktiva inom fotboll och handboll, vilka är mycket populära sporter världen över. Inom dessa sporter har även kvinnor påvisats ha två till åtta gånger högre risk att drabbas än män.Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i knästabilitet vid en hopp-landningsrörelse mellan tjejer och killar i åldrarna 16-19 år, aktiva inom fotboll och handboll samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan fotbollsspelarna och handbollsspelarna, oavsett kön.Metod: Ett drop jump-test utfördes av 20 ungdomar, aktiva inom fotboll och handboll, medelålder ±SD 17,0 ± 0,9 år. Testerna filmades i frontal- och sagittalplanet och analyserades sedan med hjälp av Landning Error Scoring System (LESS). Post hoc-analyser genomfördes för att kontrollera skillnader i 1) graden av valgusställning i knäleden mellan tjejerna och killarna och 2) graden av knäflexion mellan fotbolls- och handbollsspelarna i landningsmomentet.